Hon vill bara ha uppmärksamhet
Den här typen av minnen gör mig så ledsen, för jag tror att det är ganska vanligt överlag - att man inte vet hur man ska bemöta barn som påkallar uppmärksamhet på olika sätt. I just detta fallet, i mitt fall, handlade det om ett självskadebeteende.
"Hon bara påkallar uppmärksamhet"
Ja pappa, det gjorde jag. För att jag behövde dig. För att jag behövde er.
Om ni känner någon som har ett självskadebeteende eller är förälder/syster till denna så snälla, jag ber er, ignorera inte detta. Detta är ett sätt att hantera ångesten när den blir övermäktig och man inte längre vet vart man ska ta vägen. När man glömmer bort hur man andas. Man kan likna det vid att tömma en varfylld böld, fast bölden då i själva verket är "jag".
Om det är något som är viktigt så är det att ha en öppen dialog och att faktiskt lyssna! Ibland kan det göra fruktansvärt ont att höra vad denna person har att säga men lyssna, ta inga omvägar kring ämnet utan ta tjuren vid hornet och för guds skull - Döm inte.