narsommarnaspricker.blogg.se

En trasig bakgrund och ett liv mot framgång, en obehaglig och ärlig berättar röst som ibland lär vara vilsen men när den inte är det är den starkare än tusen världar.

Klarsynthet

Publicerad 2015-04-18 00:15:19 i Allmänt, debatten,

Jag är så innerligt trött på hatet i vår värld, på kylan och på att titta ner på mina fötter då jag går ute på stan för att undvika att titta på andra. 

Trött på Facebook statusar innehållande hat mot invandrare, rama skri om att de skulle vara orsaken till att vår välfärd försvinner. 

Jag är så trött på att läsa om människor som hellre filmar människor som blivit utsatta för våld (brott) än att hjälpa de drabbade i fråga. 

Jag är trött på att hela tiden läsa om människor som lägger skulden på den nästa istället för att se på problemen med fakta, engagera sig för att hitta en lösning istället för att bara sitta och gnälla. 

Jag är trött på att höra om rädslan för våra medmänniskor.

Trött på ilska, kyla, aggressioner, hat, trångsynthet, fördomar och allt inom den genren. 

Välj att le mot de personer du träffar på stan. 

Välj att öppna ditt hjärta, kanske till och med ditt hem, för någon som så desperat för stunden behöver det och gör det kravlöst. Belöning nog, är väll om denna människa i sin tur sprider denna kärlek och värme vidare till nästa den i sin väg stöter på som behöver det? 

Välj inte att döma människor av dess omslag, var inte rädd för killen som ser stor och tuff ut - bjud in till en konversation. Lär känna honom (eller henne) och inte dennes handlingar. Att inte döma, att inte vara rädd, att ge denna människa en kram och ett leende kan ge denna människa mer än vad man själv förstår. 

Hjälp en människa som har blivit offer för en annan människas dåliga val, ring polisen, erbjud en jacka, fråga vad du kan göra för denna - stå inte och dokumentera något som kommer att ha gjort din medmänniskas nätter sömnlösa, panikslagna, filma inte denna människas plågor. Smärta. Visa denna att alla är inte som den hen nyss mött på. 

Hata inte invandrare, lär känna de enskilda personerna bakom och deras historier. Har de en kunskap att dela med sig av som du inte tidigare ägde? Har du något du kan bidra med för att göra dem till en välkommen del av vårt fina samhälle? 

Ge inte tiggare pengar om du känner att du inte vill, men för allt i världen, hata inte. Har du funderingar kring varför just en människa sitter där den sitter, eller fylls du utav fördomar? Varför inte ta tio minuter till att prata med människan, lära känna den, ställa frågor - få dina tankar bekräftade eller motbevisade. För den som inte frågar, den lever i okunskap eller hur?

Jag menar inte, att allt kan lösas genom att behandla andra med värme, glädje, kärlek eller respekt. Vi alla är bara människor och vi alla kommer inte alltid att göra de jag skriver ovan, för att vi alla har brister och vi alla väljer fel ibland. Inte heller, kan vi lösa politiska problem genom att sprida kärlek, vi kan inte heller genom detta sätt få ordning på alla världens krig eller vad det nu kan vara men vi kan tillsammans skapa ett samhälle som alla vill vara delaktiga i, som vi vågar leva i och som vi älskar att vara en del utav. 

Det finns dagar, jag drar min Jacka extra tätt kring mig, drar på mig en huva och stirrar ner i backen med musiken högt i hörlurarna och stänger ute omvärlden och det är okej. Man orkar inte alla dagar och man behöver inte alla dagar. Men de finns också dagar då jag ger tiggaren ett leende och en cigarett, det finns dagar då jag väljer att prata med killen ingen annan törs lära känna på krogen, de finns dagar då jag ger den som inget har lite av vad jag har, de finns dagar då jag väljer att le mot tjejen som gråter på tåget och dagar jag väljer att stå upp för de som blir utsatta för saker som inte är okej. 

De är en våg åt båda hållen, jag vet vilket samhälle jag vill leva i och hur jag vill att de ska se ut, vet ni? 

"So please don't judge me and i won't judge you, cus it can get ugly before it get's beautiful" 

"If you wanna make the world a better place take a look at yourself and then make the change" 

"It does'nt matter If youre black, white, Brown, short, tall, fat, ugly or beautiful. If you are Nice to me i am Nice to you" 



Kanske, en korkad tanke.

Publicerad 2015-02-08 00:01:00 i debatten,

På väg till jobbet idag scrollade jag som vanligt, instängd i min lilla värld, igenom Facebook för att hitta en tidningsartikel. Tidningsartikeln handlade om hur de numer välkända ISIS, som egentligen inte ens bör skrivas om, puttade en äldre man ner för ett sjuvåningshus efter att ha anklagat honom för att ha haft en affär med en annan man. För att, i andra ord, vara homosexuell/bisexuell. 
 
Mannen, överlevde fallet. Sen blev han stenad till döds. 
 
Men vet ni vad? Jag kände en glädje sprida sig inom mig samtidigt som jag läste om dessa hemskheter. En glädje över att hur mycket de än försöker, kan de inte ta den fria viljan ifrån en annan människa. Glädjen över att om en faller så står där tusen åter, glädjen över att vi kan välja om vi vill att detta ska skrämma oss. För det är skräcken, skräcken de sätter i omvärlden, som tillåter dem att växa sig större och mäktigare. Våra tidningsartiklar, bloggar, facebookväggar med reaktioner - Det är vad som tillåter dem att göra sig kända världen över. 
 
Jag kan inget annat än att känna sorg över alla människor som hamnat i deras väg, som fått utstå deras plågor och som mannen ovan har fått sätta livet till. Det är orättvist, hemskt och mina tankar går till deras familjer och jag hoppas att dessa människor slipper lida. 
 
Men jag tänker inte bidra till att dessa människor får växa sig större genom terror, jag tänker aldrig igen nämna dem vid namn i min blogg, jag tänker inte ge dem den uppmärksamheten de kräver av omvärlden och i mina ögon kommer dessa människor aldrig att vara stora. 
 
Så jag hoppas att ni alla där ute sträcker på era ryggar, känner samma glädje som jag över att vi är endast vi, att ni inte ger dem uppmärksamheten, att vi tillsammans kan beklaga de handlingar de begått och stötta de offer som dessa människor skördat samtidigt som vi aktivt väljer att inte, låta dessa människor ta plats i våra liv.

rädsla för reaktioner begränsar

Publicerad 2015-01-08 10:33:45 i debatten,

Hur många gånger i era liv har ni avstått från saker ni vill göra för att ni är rädda för omgivningens reaktioner? 

Allt vi gör begränsas av omgivningens reaktioner. Man vill inte vara udda, vill inte sticka ut - då kan det pratas om dig. 

Våga vara normbrytande gott folk och klä dig som du vill utan att fundera över om "kan jag verkligen se ut såhär", känner du för att ge ifrån dig ett glädjetjut mitt på stan eller sjunga högt och falskt i badhusets duschar? Go for it. 

Jag är så fruktansvärt trött på att begränsa mig själv för att omgivningen skulle kunna reagera. So what, vad är det värsta som kan hända? Att många människor beundrar dig i hemlighet medan några få reagerar med negativitet? 

My life and mina val.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela